Ledsen är bara förnamnet

Träffade min kp idag. Jag lättade på mitt hjärta om hur jag verkligen mår, bröt ihop också. Vi pratade länge och jag fick fylla i en skattningsformulärsgrej och resultatet: Djup depression med högt ångestpåslag.
Så nu blir det medicinering i form av seroquel och så ska jag få sömnpiller igen.
Känns som att börja om från noll igen och jag har gråtit floder idag.
Jag har ju länge känt att jag e på väg ner i en depression igen så egentligen var det väl ingen överraskning. Men det var verkligen tungt att få det svart på vitt.
Jag har inte ens de grundläggande behoven just nu för att kunna arbeta med mitt mående, dvs sömn, mat och aktivitet.

Jag vet inte hur jag ska orka gå igenom all skit igen. Det brukar vara ett rent helvete bara att börja med nya mediciner. Sen blir det mera kbt och så småningom jobba på att släppa kontrollen.
"Att släppa på kontrollen är det som ger dig kontroll." Yeah sure, hur tusan ska jag lyckas med det?

Jag bara gråter och gråter. Usch!

Jahapp

Ibland avskyr jag att ha rätt. FIck den väntade panikattacken igår. 2 st dessutom. Det gick iaf hyffsat fort att styra bort dem. Men det är lika läskigt varje gång det händer och efteråt grät jag floder.
Usch för att må skit. =/

Mötet igår var förvirrande. Skall bli sjukskriven, men vet inte när och inte om jag ska kontakta läkare eller om min kp på psyk fixar det tills nästa träff med honom. Jag var så trött och hade så ont i huvudet så det var lite svårt att koncentrera sig på all information. Mycket enklare att bara samtala/lyssna på en person.
Nåja det löser sig nog iaf.

Snart kommer Johan och myser med mig. Det behöver jag nu mer än nånsin känns det som ♥.

=/

Jag har länge tänkt att jag är på väg in i en depression igen, men det är nog bara att inse att jag redan är där.
Den där känslan av tomhet i kroppen, ja ända in i själen, lusten att gråta för allt och inget och ibland gör jag det också. Gråter tills tårarna tar slut utan att veta varför. Ständig smärta i hela kroppen och en matthet utan dess like. Jag är så trött vissa dagar att jag knappt vet vad jag heter och när jag pratar så sluddrar jag nästan, ändå har jag svårt att sova. Ligger bara och grubblar på allt och inget. Denna veckan har varit riktigt tung. Räknade ut att jag sovit sammanlagt 16 timmar på 4,5 dygn.
Alldeles för lite.
Tomhetskänslan växlar med förtvivlan och hopplöshet.
Jag orkar knappt vara med mig själv längre. Leds på att må skit, leds på att vara trött och ledsen. Leds på att vara leds också för den delen. Leds på att vara ensam.
Allt runtomkring mig faller. Lusten till att göra saker har svårt för att infinna sig. Jag måste tvinga mig till allting. Tom de allra vardagligaste sakerna som att ta en dusch, dricka vatten och framförallt till att äta kräver all min kraft just nu.
Plus all ångest på det här. Jag går bara och väntar på panikattackerna. Ett tag sen nu som jag haft en riktigt hård sådan. Men det blir bara svårare och svårare att kämpa emot ångesten. Jag är rädd för att jag ska förlora kontrollen snart. 

Imorgon är det mötesdags kl 11. AF, soc, fk, psyk och jag. Avskyr de mötena. Att bli utstirrad av alla, att försöka berätta om hur JAG verkligen mår, att försöka få dem att förstå. Det är jättejätte svårt och jobbigt. I förväg vet jag alltid exakt vad jag ska säga och efteråt är jag arg på mig själv för att jag inte ens fick fram hälften.Usch!

Till veckan ska jag åka hem till mina föräldrar. Syrran, svågern och systerdotter kommer upp över helgen. Och jag längtar så mycket efter dem. Och jag hoppas jag kommer ha massor med energi till att leka med Tindra ♥. Man träffar ju inte dem så ofta. Jag kommer vara helt slut efteråt men det får det vara värt.

Nu ska jag torka tårarna och mysa med kissen.

Ingemansland

Semestern är slut. Början av sommaren var helt underbar. Jag mådde förhållandevis bra. Jag behövde verkligen vara ledig och bara rå om mig själv. Vila upp mig.
Men sen närmade sig hösten och alla mina fysiska och psykiska symptom kom som ett brev på posten. Har mått skit senaste veckorna.
Ångest var och varannan dag och ibland har det varit riktigt nära panikattacker, men jag har lyckats avstyra dem. Tackolov.

Har pratat med af och de vill att jag skall sjukskrivas igen. Jag når inte upp till deras krav, långt därifrån. Och mitt mående är sämre nu än för ett år sen när jag började arbetsträna.
Min kontaktperson på psyk ska försöka fixa fler tider nu under hösten till mig. Så jag får prata och få lite kbt. Dessutom ska vi prata om mitt kontrollbehov. Han tycker jag har för mycket av det. Kan väl delvis hålla med.
Dessutom togs den eviga frågan om medicinering upp. Han tycker jag ska börja med Lyrica. Men jag vet inte om jag vågar. Läser man i FASS så låter det ju som att man kan dö av dem. Typ. Och att ens tänka tanken på att börja med såna, när jag redan har dödsångest deluxe, funkar mindre bra. Bläh! Nå jag får iaf fundera ett tag till.

Men nu är jag i ingenmansland. Särskilt ekonomiskt. Får inga pengar från fk eftersom jag inte jobbar och ej heller är sjukskriven ännu. Vet inte hur lång tid det tar. Och soc vill inte heller betala då. Men jag ska lämna in en ansökan dit och få ett möte så får vi se sen.

Alltid bara krångel krångel krångel. Det är inte lätt att försöka må bra när allt bara skiter sig hela tiden.
Det känns allt för ofta att jag inte syns, att jag inte är en människa som är värd respekt. Jag är ett objekt som skall slussas runt, någon man bara kan sparka och spotta på. Som skit!

Något som är positivt just nu är att jag har börjat studera matte på distans. Det känns verkligen kul att göra något som man själv vill, för min egen skull. Och att läsa på distans är nog det bästa för mig. Finns inga krav på att närvara i skolan öht, det är frivilligt att träffa läraren, en gång/vecka. Resten sköter man själv. Och hittills är det roligt. :)

Behövde skriva av mig lite. Kanske borde börja uppdatera bloggen lite oftare ;).

Semester

Nu har jag semester i 7 underbara veckor. Behöver verkligen vila upp mig. Både fysiskt och psykiskt.
Imorgon kopplar vi på husvagnen å drar till Byske i 2 veckor :P.

Long time no see

Oj gått en månad sen jag skrev ngt i bloggen. Har väl inte hänt allt för mycke, jag har börjat må sämre, gått ner i tid på jobbträningen och försöker landa i mig själv igen.
Och framförallt att ta hand om mitt hem. Det och mina matvanor e de första som rasar när jag börjar må sämre. Och man mår ju inte precis bättre av att inte äta och ha ett stökigt hem och berg av tvätt. =/
Måendet går verkligen i en bergodalbana hela tiden.
Igår snöade det igen, kom närmare 2 dm nysnö!!! Helt sjukt ju, jag får väl skylla mig själv som bor här uppe ;).
Längtar tills träden knoppar och blommorna gror å till solsken å värme.

De positiva sakerna då...hmm...JO det är "bara" 49 dagar kvar tills vi drar på husvagnssemester i 2 underbara veckor. Mindre bra är ju att det är obetald semester. 14/7 Åker jag till sthlm och är där i 10 dagar. Massa bröllopsbestyr som ska fixas då inför syrrans bröllop :) Det blir skoj och så får jag ju mysa å busa med mosters lilla hjärta ♥.

Imorron kommer min darling. Vi ska baka å mysa. LÄNGTAR! :)

Påsken till ända

Ja nu äre inte länge kvar av påsken. Har varit i byn sen natten till onsdag. Kört massa skoter, grillat korv å solat. Tom bränt näsa och haka :). Å på kvällarna har jag myst med min underbara älskling. <3
Den här ledigheten behövdes verkligen. Har vart så slutkörd på sistone så jag jag bara velat gråta å sova och haft massa ångest. Hoppas de kommer kännas bättre till veckan.

Å nu har de läkt fint i munnen. Så skönt. Skulle bara behöva fixa spottkörtlarna också. Dom krånglar så jädra mycket nu igen. Får ju som kramp i käkarna när jag äter. Urk.
Men de får bli längre fram i tiden. :)

Still alive :)

Det gick rätt bra igår.
Tog mig till Gällivare utan ångest å panikattacker. Var bara väldigt nervös å kissis hela tiden :).
Vi var framme i väntrummet tjugo i tio. Jobbiga 20 minuters väntan innan en tandsköterska kom och hämtade oss. Sen satt vi och pratade lite å hon emblade mina händer och armvecket på vänster arm. Sen fick vi sitta i ett annat väntrum i ca 40 min sen var de dags för att dricka lugnande och knalla in till operationssalen. Johan höll mig i handen hela tiden. Jag fick en nål på handryggen och syrgas. Hörde narkossköterskan säga: "Nu ska vi börja söva dig." Sen minns jag inge mer. 4 timmar senare vakna jag upp, hade ont i munnen och grät lite. Sen såg jag Johan framför mig = total lycka! Å då kändes det bättre.
Min underläpp kändes lika tjock som en falukorv, näsan gjorde ont pga att jag haft en syrgasslang där i, bakhuvudet gjorde också ont, hittade en bula där (ingen aning om hur jag fått den, vill nog inte veta heller) och jag frös som bara den.
Kl 4 fick jag 2 glas saft sen bad jag Johan hjälpa mig upp å så smet vi från uppvaket ;). Vinglades som en fyllo ;). Ville bara hem.
Å jo just det, dom lagade 5 tänder och drog ut 5 tänder.
Idag känner jag mig mörbultad, har lite ont, blöder ännu där vart dom sytt och så har jag fått munsår. =\
Vrålhungrig som fan. Hoppas jag kan äta riktig mat snart.
Skönt att man överlevde iaf ;). Är stolt över mig själv.
Och Johan var ett fantastiskt stöd <3.

10 timmar kvar...

...tills jag ska vara hos tandläkaren. =\

Idag har jag kört skoter med Johan ut till deras stuga. Solen sken men de blåste en del. Skönt iaf. Vi grillade korv, brummade skoter runt på sjön och sen bastade vi i några timmar. Så skönt att koppla av och glömma allt vad jobb, stress och framförallt tandläkare heter.

Just nu ligger jag å väntar på att bli sömnig. Trött är jag redan, men hjärtat slår hårt och magen är orolig. Den lär ju vara som en centrifug imorgon :-/.
Det är en så förbannat jobbig situation. Är jätte jätterädd för tandläkare, jätterädd för att sövas och väldigt nervös inför bilåkningen. Det är cirkus 7 mil att klara av utan att få en panikattack. Kommer bli jävla spännande alltså ;).
Å jo jag är rädd för att jag kommer ha svinont när jag vaknar. Alltså enda smärta jag verkligen inte klarar av öht är tandvärk. Å jag vet ju hur ont de gör när man dragit ut en tand å bedövningen släpper. Det är helvetet på jorden i flera timmar å jag gråter floder och nästan skriker. Superömkligt ;). Usch usch usch!!!!
Får INTE oroa mig!!!!!!!!
Nu försöka läsa lite.

Puss å godnajt :)

Slö

Jag blir bara mer å mer slö på att blogga :). På sistone har jag mått riktigt skruttigt. Kroppen värker konstant, ångest varje dag och förra onsdan hade jag 3 panikångestattacker efter varann. Tacksam att Johan var hos mig då. Men jag tycker de är lite skämmigt och att de är synd om honom när han får se mig när jag mår som sämst. Tur att de inte händer så ofta när vi ses. Å det är ju inget jag kan rå för. Han är verkligen en ängel <3.

Men de har inte bara varit en jobbig tid. Förra helgen var vi på lk-festen i stan. 864 pers var där. Vi åt 3- rättersmiddag som bestod av Sushi till förrätt, Hjort nånting filé, mandelpotatis, kantarellsås och sparris till varmrätt. Och till efterrätt fick vi chokladcheescake, jordgubbar och mascarponesås. Dryck bestod av vin, öl och avvec. Senare på kvällen öppnade baren å då drack vi vodka-redbull. Underhållningen var inte fy skam den heller; Nanne Grönwall å Danny Saucedo. :D
Mycket bra å rolig fest å gratis var den också ;).

Just nu e jag i byn hos pärona. Skotersugen som tusan. Blir ev en tur imorron å på måndag. Ut i skogen å grilla korv :P. Värsta vårvädret nu ju.

På tisdag ska jag förresten till tandis å sövas. =\ Massor med ångest inför det, men försöker att inte tänka allt för mycket på det redan nu. Johan följer med mig dit. Skönt de!!!

Puss å hej! :)

Jao

Senaste veckan har varit väldigt jobbig. Haft så förbannat mycket ångest i flera dar, vet inte varför. Bara mått skit å knaprat atarax. I fredas fick jag nog å bestämde mig för att ta ett par glas vin med en arbetskompis å jo visst mådde jag bättre. Vart askalas. Men hade iaf inge ångest då :). Igår var jag sjukt trött men mådde bra. Inge bakis å inge ångest. Suveränt.
Alkohol funkar sällan som ångestdämpare för mig, så de är absolut ingen lösning. (Tur de) Men den här gången fick jag en frist. :)

Har börjat grubbla mer å mer på min framtid å de börjar kännas stressigt. Måste välja väg nu! Men vad ska jag göra???? Ständigt dessa funderingar. =\

Imorgon äre måndag å jobb. Hate mondays! =\

Kaos

Känner mig helt slutkörd varje dag, så jag orkar knappt ngt alls. Men scraphörnan e välstädad å fin igen, resten av hemmet ser väl ok ut. Imorgon är det dags att testa på att jobba 4 timmar om dan. Känns redan som att min idé om tidsökning var superkorkad...men va fasiken man måste ju testa sina gränser om jag ska komma nån vart öht. Får iaf sovmorgon = STORT + i kanten :).

Idag var det mer än kaos på jobbet. Massor av kunder i lunchrusningen, stressigt, min arbetskompis som gjorde felslag på felslag i kassan som jag fick rätta till. Jo tjena, be nybörjaren fixa till det. Men jag TROR att de blev fixat. Dessutom hade vi 2 st kunder som hade värsta grälet om en gammal kökssoffa, och drog in mig i grälet. Alltså jag fick värsta kritiken och PMS-kärringen skrek som en idiot. Ja men HALLÅ nu var gubben först på plats. Punkt liksom. Jag tyckte det var både jobbigt och kul...alltså ju mer jag log mot kärringen ju mer skrek hon. Hahaha! Hon blev frustrerad, sen fick min chef ta över. Inte mitt problem, inte jag som bestämt reglerna där. Alltså först till kvarn regeln :). Nåjo, det var kaos i hjärnan men på nå vänster gick de iaf. 

I lördas firade jag å Johan alla hjärtansdag i förväg. Han jobbar imorgon så då fick de bli så. Vi gjorde tacos och sen hade vi myspys i flera timmar ♥. Guuu vad jag älskar den karln. Han gör mig hel!
Nu ska jag slänga i mig nå käk...glömmer äta i vanlig ordning. :)

Raubtier!!

Igår var vi på krogen å såg på Raubtier. Dom var verkligen grymma live. Första låten hann knappt börja innan man kände sig både döv och tappade andan av basen. Riktigt häftigt. ;)
Jag är jätteglad att Johan följde med, även om han inte riktigt gillar dom. :)
Skönt att man inte är bakis idag.
Dessvärre känns det som att förkylningen är redo för en omgång till, men jag är inte redo för det så jag hoppas bli kvitt den nu. Inne på 16:e dan med hosta :-/.
Å nacken är stel å värker som aldrig förr. Suck.
Nu dags att sova. Är helt slut i både kroppen å knoppen.
Natti <3

Host å krax

Frossan i torsdas utvecklades till hög feber, hosta, snorigt som tusan, ont i halsen, magont, och yrsel. Magontet beror på att jag hostat så mycket så jag fått träningsvärk. Hehe. Ja det händer då bara vid hosta...annars brukar jag inte ens komma ihåg att de finns ngt som heter magmuskler ;).
Idag är första dan jag känner mig någorlunda pigg, är feberfri och hostar mycket mindre. Men energinivån är ganska låg ännu.
Har kollat flera filmer (Black Swan, Burlesque, Transformers och Mr poppers pingviner) och läst ut en bok de här dagarna. Mycket mer har inte hänt. :)
Mycket vila blir det, men de är väl de som är det bästa när man e sjuk?
Gissar att de inte blir nå jobb den här veckan. Imorgon orkar jag nog inte och fredag är det ju bara ett möte.
Hoppas jag har ork till städning i helgen...halva julen hänger sig kvar här ännu ju. Måste få ner gardiner och lilla julgranen i köket, hänga upp nya gardiner gör jag när Johan har ledigvecka så han får hjälpa mig. :) Sen städa resten också och tvätta kläder. Blörk. Hatar tvättstugan.
Sist på listan står det: Organisera om scraphörnan. Jag vet inte hur det ska gå till riktigt, har köpt en hög med förvaringslådor i papp och på nå vänster ska jag lyckas sortera ner allt i dom. Och ja det borde ju fungera om man märker upp allt bra. Vet inte om jag nånsin hittar nåt igen sen ;).
Framförallt hoppas jag på att få mer yta att skapa på. Men detta städprojekt känns övermäktigt just nu. Vilket är synd, för det finns just nu verkligen noll mm till att scrappa där nu. Och det kliar i fingrarna så man blir tokig...mer än jag är alltså ;).

Nu ska jag gå skära upp en bit gravad lax, göra mig en laxmacka och sen kolla ännu en film. Har 18 st osedda i kö. ;)

Hoff

Idag jobbade jag i hela 35 min. Mår så fruktansvärt illa, ont i magen, frossa och så ångest på de. Orkade inte vara kvar så jag tog bussen hem.
Fick veta att jag får fortsätta jobba på bumerangen from nästa vecka fast min sista dag skulle vara imorron.
Blandade känslor för det. Jag trivs ju där. Särskilt med arbetskamraterna. Men är leds på själva stället. Å de är Inge kul att jobba utan betalning. Få se när allting ordnar upp sig på den fronten också.
Nu vila å hoppas jag slipper krama spyhinken. ;(

Going Down?

Ständigt trött, ledsen utan att riktigt veta varför, vill bara ligga å stirra i taket, de står värdelös i pannan...osv.
Känns som att jag är på väg ner i en depression igen. Hoff!!!